EU-kommissionens meddelande om allmännyttiga tjänster blev en besvikelse för bland annat fackförbunden och lokala myndigheter. Bryssel vill inte skapa ett reservat för sociala tjänster som slipper följa EU-reglerna. I tisdagens paket om den inre marknaden kom det länge väntade svaret från EU-kommissionen om vad som egentligen ska gälla för allmännyttiga tjänster. Ska dessa räknas till affärslivet och underkastas EUs tuffa regler för den inre marknaden och konkurrens – eller ska de skyddas från marknadens lagar? Svaret blev en besvikelse för de som hoppats att EU skulle skapa ett revir för allmännyttiga tjänster och helt undanta dessa från krav på rättvis konkurrens. I ett meddelande från kommissionen slår man fast att det visserligen finns två slag av allmännyttiga tjänster – ekonomiska och icke-ekonomiska. Till de ekonomiska tjänsterna räknar Bryssel bland annat telekom, transport, post och energi. För alla dessa gäller EUs regler för den inre marknaden och för konkurrens. Stater får alltså inte skydda företagen på dessa marknader och inte ge statstöd hur som helst. Vissa undantag går dock att göra, skriver EU-kommissionen, för att garantera att alla medborgare får del av de allmännyttiga tjänsterna. Till exempel kan en stat få ge stöd till det postföretag som tar på sig att dela ut ”olönsam” post i glesbygden. Sedan finns det icke-ekonomiska allmännyttiga tjänster. Där räknar meddelandet upp polis, rättsväsendet och obligatoriska socialförsäkringar (som sjukförsäkringen i Sverige). För dessa gäller inte EUs konkurrensregler, inga upphandlingsregler eller förbud att lägga hinder för den fria rörlighet för tjänster eller friheten att etablera ett företag. Men detta ger inte alla svar. Är socialbidrag, socialt bostadsbyggande och narkomanvård icke-ekonomiska tjänster eller inte? EU-kommissionen meddelar att det finns inga slutgiltiga svar på detta eftersom samhället hela tiden utvecklas och förändras. Tidigare var arbetsförmedling och inkvartering av flyktingar självklart en offentlig uppgift. Idag kan lika gärna privata företag sköta detta. Det måste helt enkelt avgöras fall för fall vad som är en social icke-ekonomisk tjänst , är slutsatsen som EU-kommissionen drar. Detta är precis vad lokala myndigheter och fackförbunden hade velat slippa höra, för det betyder att det är i sista hand EG-domstolen som får avgöra detta. EU-kommissionen säger visserligen att det nya protokoll som lagts till EUs blivande fördrag (reformfördraget), tvingar EU att ta en stor hänsyn till varje lands egna traditioner när det gäller att utforma och erbjuda allmännyttiga tjänster. Men samtidigt anser kommissionen att protokollet dessutom lägger ett ansvar på medlemsländerna att erbjuda hög kvalitet och god tillgänglighet i allmännyttiga tjänster. Man kan alltså tänka sig att Bryssel lägger sig i om något land skulle brista i dessa plikter. Till att börja med tänker EU-kommissionen göra en utredning på vilka sociala tjänster som har liberaliserats i olika länder. Bryssel tänker också intressera sig för vilken kvalitet de sociala tjänsterna har. EU-kommissionen tänker ställa i ordning en hemsida där upplysningarna ovan finns att läsa och nya svar ges, allteftersom. Men de slutgiltiga svaren får även i fortsättningen hämtas i Luxemburg, hos EG-domstolen. (Europa-Nytt)
