EU-kommissionen lägger onsdag fram förslag som ska leda till att Europas energijättar inte längre ensamma får kontrollera näten i EU-länderna. Med två fler förslag i höst, ska arbetet så småningom utmynna en gemensam energipolitik. EU-länderna behöver förena en trygg tillgång till energi – då helst inte enbart från politiskt instabila länder – med de egna åtaganden om att bekämpa klimatförändringarna. I höst tänker EU-kommissionen därför lägga fram konkreta förslag hur det ska kunna gå att lösa. Det första steget presenteras på onsdag och handlar om det som EU-kommissionen betraktar som helt grundläggande för att lösa övriga energifrågor: En inre marknad för energi. För EU-kommissionen råder det ingen tvekan om att marknaden för energi idag är uppsplittrad och ständigt uppbromsad av nationella gränser. Handeln över gränserna med energi är försumbar. Konkurrensen fungerar dessutom illa även inom gränserna, konstaterar konkurrenskommissionären Neelie Kroes i en rapport. I många länder dominerar nationella giganter. Rivalerna som skulle kunna utmana och tvinga fram bättre priser och tjänster, släpps inte fram. I det första paketet ingår därför fem förslag. Två handlar om att skapa en genuin gemensam marknad för el, två förslag handlar om detsamma för gas och det sista förslaget om att sätta upp en europeisk byrå som övervakar och ser till att reglerna följs. Kommissionens idé för att få fart på konkurrensen har redan mötts av svidande kritik. EU-kommissionären för energi, Andris Piebalgs, vill helst att de storbolag som äger både produktion och distributionsnäten för energin, ska tvingas sälja näten eller lägga dem i ett oberoende bolag – så kallad ”unbundling” eller frikoppling. Så länge ett dominerande bolag sitter på näten sker inte viktiga investeringar i form av underhåll och moderniseringar, hävdar kommissionen. Eftersom de energibolag som EU-kommissionen talar om finns i Tyskland och Frankrike (Eon, RWE, Edf och Gaz de France) är det, inte oväntat, den tyska och den franska regeringen som hårdast attackerat idén att tvinga fram en delning av ägandet. För att inte få idén helt nedskjuten, överväger kommissionen att erbjuda möjligheten att ett medlemsland istället kan ha en övervakande myndighet som ser till att nätens ägare gör vad som behövs. En ny europeisk energimyndighet skulle sedan ges överhöghet över de nationella energiövervakarna. Steg två kommer i slutet av november och är mindre kontroversiellt, nämligen satsningar på ny energiteknologi. Det tredje steget väntas i början av december och kommer kanske röra upp ännu fler känslor än steg ett. EU-kommissionen kommer då med sina planer för hur EU-länderna kan leva upp till miljömålet om att EU som helhet år 2020 ska använda till 20 procent förnybar energi. De 20 procenten ska fördelas mellan länderna med hänsyn tagen till vilket land som redan gjort en insats, vilka som inte har råd, osv. Största stridsfrågan hittills har varit om kärnkraft kan räknas som förnybar energi eller ej. Gör det det så klarar sig t ex Sverige och Frankrike lättare undan medan det kan bli tuffare krav på t ex Danmark och Österrike. Med dessa tre steg anser EU-kommissionen att grunden är lagd för en europeisk energimarknad och en europeisk energipolitik.
